Om Martin Nyström

Jag är uppväxt på ett dansgolv som har korsat Atlanten. Och har alltid haft min kompass riktad västerut. Är bosatt på Kössö (Köpstadsö) som ligger i Göteborgs södra skärgård. En ö vid kanten av Kattegatt där man, som Evert Taube brukade säga, lär sig att ”se långt”.

Gick till sjöss som mässkalle efter åttonde klass (till Sydamerika och Nordamerika) och arbetade under somrarna i Göteborgs hamn samt ett halvår på ett litet crèperie i Aix-en-Provence innan jag gick ut gymnasiet. Utbildade mig sedan i musikvetenskap, litteraturvetenskap och filosofi vid Göteborgs Universitet. En studietid då jag särskilt influerades av mina lärare Jan Ling (musikhistoria) och Lennart Hall (formlära). Blev därefter själv verksam som lärare i ämnet musikhistoria, som seminarieledare och kursledare på Musikhögskolan i Göteborg mellan åren 1976 och 1993.

Till de teoretiker som genom åren betytt mest för mig hör musikanalytikern Charles Rosen, semiotikern Jurij Lotman, Verdikännaren Gabriele Baldini, filosofen Roland Barthes, karnevals- och polyfoni-historikern Mikhail Bakhtin och psykoanalytikern Siegmund Freud.

Till de vars språk och tankar jag ofta är i dialog med hör Evert Taube, Theodor Kallifatides och Leif Zern. Samt Katarina Frostensson – för hennes lika uppfordrande som klargörande rader: ”Släpp dina fästen, skärp dina ställen, sänk dina lod”.

Men till min bildning hör också det mångåriga umgänget med advokaten Hans-Erik Glimstedt på Kössö som jag under mina studentår hade förmånen att sköta om som hemvårdare. En sant liberal person som lärde mig att se världen utifrån sina idoler Diderot och Tati. Och som övertygade mig om att skrattet alltid är möjligt – oavsett hur svåra omständigheterna i livet är. Och om njutningen i att föra filosofiska diskussioner medan man simmar – hur kallt det än är i vattnet.

1985 bildade jag, tillsammans med lutenisten Mikael Paulsson, den fria operagruppen Utomjordiska Teatern 1700 (senare Utomjordiska barockbolaget). Medverkade som regissör, översättare eller librettist i föreställningar som ”Pan och Doris” av J.J.Mouret, ”Riddaren av Japan” av Boismortier, ”Ropa efter mera” av Alessandro Stradella, de två skilda iscensättningarna (en tragisk och en komisk) av ”Kärleken är halv och världen är full av tenorer”av Carl-Axel Hall och ”Strålande kaos – vi har gener!” som bestod av bitar ur olika barockoperor och som spelades i kulvertarna under Sahlgrenska sjukhuset. Samt ”Tatiana” som baserades på brevscenen i Pjotr Tjajkovskijs ”Eugen Onegin” och Erik Rosensbergs fågellätestranskriptioner.

Jag gjorde även föreställningen ”Ricardo” i mitten på 1980-talet tillsammans med bland andra noisetonsättaren Zbigniew Karkowski, slagverkaren Johan Söderberg, scenografen Johann Nordqvist och konstnären Ann-Sofi Sidén. En guidad operaperfomance i Pripps nedlagda bryggerilokaler i centrala Göteborg som var baserad på tal hållna i dett brittiska parlamentet av den engelske 1800-talspionjären i nationalekonomi David Ricardo och en karta över kurorten Bath.

1980 debuterade jag som musikkritiker i tidningen Ny Dag med artiklar om bland andra Béla Bartók och John Lennon. Blev året därefter frilanskritiker på Expressens kultursida för att skriva om musik och postmodern dans. Och där jag var verksam fram till 1993 då jag blev anställd av Dagens Nyheter som huvudkritiker för klassisk musik och opera. En roll som jag fortfarande har. Men som jag sedan 2009 utövar som frilans.

Jag har blivit publicerad i tidskriften Ord & Bild, i danska dagstidningen Politiken, i tidskriften Opera och i tidningen Vi – för vilken jag bland annat har skrivit en omfattande ”operaskola”. Är också representerad i boken ”Etyder om musik” (Bonnier Essä)  och ”Elva sidor av Taube” (Folkuniversitetets Akademiska Press). Samt har bjudits in som föredragshållare till bland annat Stockholms Universitet, Dramatiska Institutet, ABF i Stockholm och Musik i Syd i Malmö. 2015 gav jag ut boken ”Eviga ögonblick” med illsutrationer av Jockum Nordström på Fri Tanke Förlag som släpptes i samband med min årliga medverkan på DN-konserten i augusti.

 

Till vänster: Svenska Amerikalinjens passagerarfartyg M/S Stockholm som gick mellan Göteborg och New York på 1920-talet Och vars dansparkett ligger som golv i vårt hus på Kössö. Till höger: Johnsonlinjens handelsfartyg M/S Canada som gick mellan Göteborg och Sydamerika och som jag mönstrade på som mässkalle 1970.